Making noises

Det var lite som att drömma.
Ett leende var framtvingat.
Inga ord krävdes.
Vinden skötte allt.
Platsen skrek sorgsenhet och saknad.
Världen har aldrig någonsin upplevts så tyst.
Trots regnet och trafiken som susade förbi
var det alldeles knäpptyst.
Du skulle bara veta.

Ett enda och sista farväl.